Geocaching // Skattjakt

Nästföljande uppgift bestod av två bitar. Först skulle jag bekanta mig med Geocaching genom att gå in på geocache.com eller ladda ner appen Geocaching. Den andra delen omfattade en själv arrangerad skattjakt.

Geocaching

Efter jag har laddat ner appen Geocaching, har jag letat efter en cache i min närhet på förskolan. Under letningen har jag tagit hjälp av appen Ramblr. Denna app kan vara ett fantastiskt verktyg för barnen, då de kan dokumentera och fånga in sina fynd. Letningen ledde till ett ställe som heter Åkermans och det var ingen fysisk ”skatt” som man skulle hitta, utan Åkermans historia.

Här kommer filmen till letningen med geocaching:

 

Skattjakt

På skattjakten ville jag utgå ifrån min barngrupp som är de allra yngsta barnen. Skattjakten gjordes i appen Xnote, där jag skapade fyra stationer som innehöll ledtrådar som slutligen skulle leda till skatten. Det placerades fysiska QR-koder ute som gjordes med appen QR Code Maker, vilka som sedan skulle scannas med hjälp av appen QR Läsare. Här var det viktigt att enheten hade internetanslutning.

Tillsammans med mina kollegor kom vi överens om att själva skatten skulle vara en flanosaga, då barnen uppskattar sagoläsningar. Vi har jobbat med QR-koder tidigare tillsammans med barnen. Skattjakten skulle innehålla både lite nytt samt något som barnen är redan bekanta med. Vidare användes här också apparna Ramblr och Magnify – förstoringsglas.

Här kommer filmen till skattjakten:

 

På förskolan har vi ett gemensamt tema som heter ”I dialog med staden”. Med hjälp av denna form av digitala verktyg, kan barnen få möjlighet att kunna kommunicera med sin omgivning, något som även betonas i förskolans läroplan (2018). I detta sammanhang var det intressant att kunna ta del av ett stycke historia. Även skattjakten kan engagera barnen i undersökning av sin närmiljö. Utemiljön har med sig så många möjligheter som kan sätta igång barns nyfikenhet, vilka som möjligen inte planerades innan. På så sätt framkallas det affordance (Elm Fristorp & Lindstrand, 2012), vilka som kan synliggöras med till exempel appen Ramblr, där barnen får meddela sitt blickfång.

Appen Xnote gjorde det möjligt att kombinera semiotiska modaliteter (Selander, 2017). Sålunda kan det finnas med olika kommunikationskanalar. Dessa redskap kan möjliggöra en utveckling av det pedagogiska arbete med syfte till att främja barns delaktighet, samspel och kommunikation (Lundgren Öhman, 2014). Utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv ska det inte glömmas bort att vårt tänkesätt inte nödvändigvis behöver stämma överens med barns förståelse (Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). Därför är vårt närvarande som pedagog avgörande, där vi är med i barns meningsskapande och vad de ger för uttryck.

Referenser

Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Selander, Staffan (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Första upplagen Stockholm: Libre

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: