Berättande / Animering

Som jag har beskrivit under rubriken `Bild`, så har en uppgift bestod av två delar som var att komponera en bild samt att göra en animerad film. Filmen skulle innehålla tre egna figurer, vilket en av dem skulle föreställa mig själv.

Barnen på förskolan jag jobbar på, visade intresse för lite mer skrämmande berättelser, något som upplevdes som spännande utifrån mina observationer.

 

I början har jag ägnat mig åt mycket tid att fundera över berättelsens innehåll, det vill säga vilka tre aktörer ska vara med och på vilket sätt, samt hur handlingsförloppet ska se ut. Med hjälp av litteraturen ”Mediepedagogik” av Ulla-Karin Lundgren Öhman (2014) fick jag idén att göra en mindmap som skulle synliggöra berättelsens innehåll.

Eftersom jag jobbar med de allra yngsta barnen på förskolan, skulle i berättelsen inkluderas olika så kallade teckensystem som det verbala språket, kroppsspråk och mimik (Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). Därför försökte jag att föreställa mig själv på olika sätt i syfte till ett multimodalt lärande. I samband med ett designorienterade perspektiv ska dessa olika teckensystem omfattar olika sociala och kulturella aspekter som utgör så kallade semiotiska resurser.

Genom de olika digitala verktyg, försökte jag att formge berättelsen de olika teckensystem, vilket innebar att ha passande språk, kroppsspråk, miljö och även ljud.

Jag använde mig av Appar som PuppetPals och iMovie för att skapa bilder till berättelsen. Bilderna togs huvudsakligen med min mobiltelefon, då jag upplevde att de hade bättre bildkvalitet. Ljud och musik spelades ifrån min Android-telefon, vilket jag spelade in med Ipaden.

Själva arbetet med uppgiften, ansåg jag som väldigt lärorik och som process, där jag spenderade väldigt mycket tid i att utforska verktygen. I syfte till att vara både konsumenter och producenter (Lundgren Öhman, 2014), kan filmen ge möjlighet att skapa mening i tolkning av den digitala texten, något som främjar digital literacy. Därtill kan det vara tänkbart att barnen kan göra egna filmer som till exempel en fortsättning av filmen. Detta kan innebära en utmaning för de allra yngsta barnen, men även ses som ett införande i ett digitalt berättande som sker på olika sätt än endast verbalt berättande, vilket kan främja den proximala utvecklingszonen.

Referenser

Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: