Reflektion kring programmering

Den nästa uppgiften handlade om att reflektera kring programmering som står i samband med datalogiskt tänkande. I uppgiften skulle jag välja ut 5 nyckelkoncept och förklara dessa samt ge exempel på dem i förskolans verksamhet. Här följer en sammanfattning av de begreppen med deras exempel.

Algorithmic notions of flow of Control (algoritmiska begrepp av flöde av kontroll):

Algoritmer beskrivs som instruktioner eller regler som ska leda till att utföra en viss handling (Barefoot, 2018). På så vis hittas det en lösning steg för steg (Mannila et al. 2014). I förskolans vardag kan man hitta en mängd olika exempel som kan förstås som algoritmer, såsom ett recept på bakning eller om man gör lera tillsammans med barnen. Här gör de ingredienser samt beskrivningen i receptet en stegvis instruktion vad vi ska använda och hur det ska gå till.

Iterative, recursive and parallel thinking (iterativt, rekursivt och parallellt tänkande):

Kort beskrivit betyder detta en repetition. Iteration beskrivs även som att experimentera(Havard Graduate School Of Education, 2016). Man utvecklar någonting först och sedan testar man det. Därefter utvecklar man det ännu mer. Allting sker i form av ”loops” (slinga), där man gör om samma sak i en viss ordning. Här kollas även hur man gånger man ska upprepa för att kunna lösa en uppgift. Ett exempel i förskolan är när barnen cyklar ute på gården, där de undersöka och experimentera med hastigheten. De trampar lite på cykeln och testar sig fram med hastighet på cykeln. De gör en slinga och upprepa samma sak om och om igen, fast i ett undersökande syfte. Det blir en sekvens att fastlägga antal steg, där de behöver trampa mer eller mindre för att antingen cyklar på en rak sträcka eller att svänga.

Debugging and systematic error detection (felsökning och hitta fel):

Konceptet framställs som ett stöd att se till så att allting fungerar samt att hitta och lösa när det kommer till problem eller fel (Havard Graduate School Of Education, 2016). Detta kan bland annat synliggöras i barns påklädning av regnkläder. Det kan hända att barnen först tar på sig sina gummistövlar och därnäst kan detta orsaka svårigheter att ta på sig sina regnbyxor. Dessa svårigheter eller problem kan bli ett tillfälle att söka efter felet. Här är vi som pedagoger viktiga att uppmuntra barnen till problemlösning, där vi även kan synliggöra algoritmer, där vi tar steg för steg för att hitta en lösning.

Structured problem decomposition (modularizing) (strukturer problem, nerbrytning):

I detta koncept står undersökningen mellan helheten och dess delarna i fokus (Barefoot, 2018). Detta gör det möjligt att kunna verkställa en felsökning, där man undersöker alla delar för sig själv för att hitta och lösa problem. I relation till påklädning av regnkläderna, så ska det hittas struktur i problemet med till exempel regnbyxorna, som jag nämnde tidigare. Här undersöks alla delarna, varför det inte går att ta på sig regnbyxorna. Ett ytterligare exempel kan vara i ett bygge av ett torn, som raser hela tiden. Här krävs det också en undersökning av delarna samt helheten för att få tornet stabilt.

Conditional logic (villkorlig logik):

Detta innefattar möjligheter till att göra val, något som föregår en viss logik i ett beslutfattande om något ska utföras eller ej (Grover & Pea, 2013). På så vis genomförs en handling som var och en först har fatta beslut om att göra samt styrs av en egen analys hur själva handlingen ska se ut. I detta sammanhang fastställs det regler (algoritmer) som formar ramarna, utav egen analys, hur handlingen ska gå till. I förskolans kontext kan det vara förbestämda spel eller lekar, såsom ”Kom alla mina kycklingar”. Här kan det finnas gemensamt bestämda regler och villkor till leken, det vill säga vem ska vara vargen och vilka ska vara kycklingar samt villkoren om man blir fångad så blir man också en varg som ska fånga kycklingarna.

Referenser

Grover, Shuchi, & Pea, Roy. (2013). Computational Thinking in K–12. Educational Researcher, 42(1), 38-43. doi: 10.3102/0013189X12463051

Barefoot (2018) (http://barefootcas.org.uk/barefoot-primary-computing-resources/concepts/computational-thinking/)

Mannila, Linda, et al. ”Computational thinking in K-9 education.” Proceedings of the Working Group Reports of the 2014 on Innovation & Technology in Computer Science Education Conference. ACM, 2014.
https://pdfs.semanticscholar.org/e17f/b8056158eb63560898d437856a81e67f3d49.pdf

Harvard Graduate School of Education (2016).  COMPUTATIONAL THINKING WITH SCRATCH -DEVELOPING FLUENCY WITH COMPUTATIONAL CONCEPTS, PRACTICES, AND PERSPECTIVES. Hämtad 2018-09-17 http://scratched.gse.harvard.edu/ct/index.html

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: